What a waster

Idag har jag varit totalt...
katastrofal.

Eftersom jag nuförtiden jobbar allt mindre har jag tid för massa annat. Igårkväll såg jag American Gangster, började klockan 01.00.
Det första jag gjorde idag, var att se I'm not there. Visst, ooh, nu känner jag mig bildad som kollar på aktuella filmer och lär mig lite om allt från gangsterkulturen på 80-talet till Bob Dylans eskapader.

Jag har börjat spela gitarr. Mest låtar som tar mig bakåt i tankarna. Bob Dylan bidrog med I want you, Le Tigre med Deceptacon. Herregud, Le Tigre - klassresan till Åre i nian. Det var massivt om något. Dock håller "nya" låtar längre. Jorge Regula med The moldy peaches är ett fantastiskt tidsfördriv. Jag menar, vem har inte längtat efter att bara ligga i sängen och pendla mellan ett simpelt G och ett simpelt C. Jag har tagit gitarrspelandet till en helt ny nivå. Två ackord i en timme.

Iallafall. Allt eftersom tiden går lyssnar jag framför allt på musik. Idag har jag specialiserat mig på Soundtracket från I'm not there, och först nu börjar jag inse att det är nog Dylan-låtar allihopa. Men jag är fortfarande ganz osäker.

Annat jag har lyckats med idag är att bråka med mamma, hon är väldigt stressad nuförtiden. Mycket jobb. Hon hälsar förresten. Ska nog be om ursäkt för mitt beteende.
Pappa fyller år imorgon, jag har haft 2 otroligt långa dagar på mig att komma på något kul till honom, men jag har helt glömt bort det. så vi diskuterade det lite ikväll, han ska få en redig frukost på sängen med ägg o bacon, på kvällen ska jag komma hem med ett par öl till honom och utan hans vetskap ska jag försöka hitta en mysig tröja till honom också. Grattis, din son är ett misslyckat under, ska jag nog skriva på etiketten.

Allt eftersom kvällen lider mot sin ända, klockan är strax ny dag, ska jag låta Dylan-imitatörer inspirera mig tills skallen spricker.

Fest på fredag, hoppas på dunder!