Åldersgräns, en ganska vanlig faktor i vårt svenska festliv som bestämmer huruvida du passar in för kvällen eller inte.
Idag stack mamma ut och gjorde stan osäker med Jutta och två kollegor på studiebesök från Polen. Jag blev kvällens chaufför. Det började ute vid torson, sen fick de själva ta sig in till centrum för att knäppa nästa flaska vin, för då satt jag hemma och njöt av Entourage's tredje säsong med Gus.
Så ringer mamma och säger, vi sitter här på Mello Yellow och tänkte att du kunde komma hit och ta en cola eller något och göra oss sällskap sista kvarten, sen kör vi hem. Självfallet låter det som en god idé, så jag kör Gus hem och tar mig mot stan, parkerar och kommer till Mello (fan vad jag har svårt för att komma till saken).. Vakten frågar mig direkt, Hur gammal är du egentligen?
- 19 på måndag faktiskt, men jag är förare för min mamma och hennes gäng ikväll, så jag tänkte bara smyga in på ett glas vatten och sen köra hem dem.
- Grattis i förskott, men ikväll är det tyvärr 23 och du är på tok för ung.
Vilket jävla skitsnack! jag ska sitta med min mamma och dricka ett glas vatten, men eftersom att det efter 22.00 är minst 23, så får jag inte komma in. Inte ens när mamma kommer till vakten och försöker förklara situationen går han med på det. Faktiskt, ganska så ren idioti, men visst, han gjorde ju sitt jobb.. :o
Tänk på det nästa gång ni är utomlands, kolla ifall ni hittar något ställe med en åldersgräns högre än lägsta ålder för alkoholköp. Det är så typiskt svenskt och löjligt med åldersgränser. Man tänker, Oooh nej, kan inte gå till Privé 16, bara massa kids. Idag tänker massa tjejer i min ålder; oooh nej, kan inte sticka till klubb 18, alla killar i min ålder e så omogna, jag måste till slagt 25 för att stilla min mogenhet. Åldersgränser sätter en totalt onödig etikett på klubben och på folket som är där.
Jovisst, jag får lägga mig på denna punkt när faktumet framkommer att åldersgräns också kan vara ganska smart eftersom att folket kring åldern ska kunna hitta jämnåriga att umgås med, men för helvete, på privé 16 såg jag fjortonåringar, på ètage 18 såg jag 16åriga tjejer och idag sticker mina jämnåriga som sagt till SLAGT 25!!! (oooh)
Jag tycker iallafall att åldergräns känns lite löjligt, och om än lite överskattat,
Kärlek har ju ingen åldersgräns, tyckte jag mig höra någonstans.
" - Oh, I'm so glad that our daughter's tears make you so happy.
# Baby, those tears mean our little girl is gonna stay
our little girl for at least another day.
- Ari...
# Now how about a quick blowjob before my Vince dinner"
torsdag 30 augusti 2007
fredag 24 augusti 2007
Dog Day Afternoon
Igår söp man, fick ångest, åt en halv påse chips och drack en liter vatten.
Imorse vaknar man 2 timmar tidigare än planerat för idiot-grannarna trimmar buskage med en jävla traktormotor eller nåt, därefter ligger man nervöst och skakar i två timmar till mobillarmet går och det är dags att gå upp och duscha.
Frukost blir Kaos, Dålig omelett som smakar nada och kaffet ger magont.
Hört om en starkare JINX?! Ångesten låg på topp.
Pappa hämtar, kör till "house of hell". Sätter mig i en Volvo fucking S60. Den har Alkolås! AAAHHH!
Slipper blåsa! YES!
Kör med världens mest monotona Stellan Mathison.
40 minuter senare sitter pappa i baksätet minst lika nervös som jag.
Stellan frågar pappa; Hur känns det?
Pappa svarar; Aldrig varit så nervös förr i hela mitt liv.
Stellan svarar; Vad är du så nervös för? Detta gick ju bra, (kryssar i JA-rutan på pappret)
JAG HAR KÖRKORT!!
Äntligen, som jag brukar säga, lyckas man inte fjärde gången, så försök igen!
Hade jag inte klarat det idag hade jag antagligen tvingats göra om teoriprovet, snart ett år sedan jag klarade det. Har nog aldrig varit så här lycklig förr, eftersom det största hindret i mitt liv hittills är passerat! SÅ JÄVLA GYTT!!
Så nu har jag fikat och cruisat stan lite, sen ska jag jobba. Ikväll är det fylla och radiobilar som gäller.. Hoppas man inte kan bli tagen för rattfylla där.
PEACE!
"Sacrifice, Lloyd! Like the Kamikaze pilots used to do!"
Imorse vaknar man 2 timmar tidigare än planerat för idiot-grannarna trimmar buskage med en jävla traktormotor eller nåt, därefter ligger man nervöst och skakar i två timmar till mobillarmet går och det är dags att gå upp och duscha.
Frukost blir Kaos, Dålig omelett som smakar nada och kaffet ger magont.
Hört om en starkare JINX?! Ångesten låg på topp.
Pappa hämtar, kör till "house of hell". Sätter mig i en Volvo fucking S60. Den har Alkolås! AAAHHH!
Slipper blåsa! YES!
Kör med världens mest monotona Stellan Mathison.
40 minuter senare sitter pappa i baksätet minst lika nervös som jag.
Stellan frågar pappa; Hur känns det?
Pappa svarar; Aldrig varit så nervös förr i hela mitt liv.
Stellan svarar; Vad är du så nervös för? Detta gick ju bra, (kryssar i JA-rutan på pappret)
JAG HAR KÖRKORT!!
Äntligen, som jag brukar säga, lyckas man inte fjärde gången, så försök igen!
Hade jag inte klarat det idag hade jag antagligen tvingats göra om teoriprovet, snart ett år sedan jag klarade det. Har nog aldrig varit så här lycklig förr, eftersom det största hindret i mitt liv hittills är passerat! SÅ JÄVLA GYTT!!
Så nu har jag fikat och cruisat stan lite, sen ska jag jobba. Ikväll är det fylla och radiobilar som gäller.. Hoppas man inte kan bli tagen för rattfylla där.
PEACE!
"Sacrifice, Lloyd! Like the Kamikaze pilots used to do!"
torsdag 16 augusti 2007
Grind Date
Det äger att sova borta, speciellt hos Maia.
Man slipper sina jobbiga föräldrar som påminner en om att det, och det ska göras under morgonkvisten. Här frågas man snarare; vill du mackor? Hjärtbröd eller pärlan? Ost eller skinka?
- Jag vill ha müsli och fil.
Vi har bara lättfil, går de bra?
Allt är grymt helt enkelt. Och kaffe står som en självklarhet på listan. '
Sen finns det folk som är skitjobbiga att sova hos som kräver att jag som gäst ska laga frukost. Det är faktiskt rätt segt, men man får helt enkelt lista ut vem som är värd att sova hos, eller nåt.
Nu börjar för övrigt sommaren ta slut, eller jag menar, den försenade våren börjar ta slut. Jag har nu fått fastanställning som servitör på CAVIAR HOUSE & PRUNIER på Köbenhavns Lufthavn, kommer därmed gå loss med en stadig lön när jag om två veckor skriver på mitt nya kontrakt och därmed verkligen blir "en i laget". En tjej från Höllviken ska prova på min plats som diskare idag, tog tydligen också studenten i år. Haahaaa, jag är inte minst längre, snart iallafall.
Fan, nu hinner man inte skriva så mycket mer, Kvinnan kommer snart ur duschen och då är det dags att ta bussen in för dagens körlektion. Körkortet känns på något sätt ständigt mer avlägset för varje gång jag kuggar en uppkörning, vilket är ganska så tråkigt.
"Yo baby, on the real,
I don't have sex with people that i do business with nether.
That's for real,
but I do do business with people that I have sex with.
So if there aint no conflict, let's get this grind on
cause I'm gonna fuck the shit outta you, that's for real"
Man slipper sina jobbiga föräldrar som påminner en om att det, och det ska göras under morgonkvisten. Här frågas man snarare; vill du mackor? Hjärtbröd eller pärlan? Ost eller skinka?
- Jag vill ha müsli och fil.
Vi har bara lättfil, går de bra?
Allt är grymt helt enkelt. Och kaffe står som en självklarhet på listan. '
Sen finns det folk som är skitjobbiga att sova hos som kräver att jag som gäst ska laga frukost. Det är faktiskt rätt segt, men man får helt enkelt lista ut vem som är värd att sova hos, eller nåt.
Nu börjar för övrigt sommaren ta slut, eller jag menar, den försenade våren börjar ta slut. Jag har nu fått fastanställning som servitör på CAVIAR HOUSE & PRUNIER på Köbenhavns Lufthavn, kommer därmed gå loss med en stadig lön när jag om två veckor skriver på mitt nya kontrakt och därmed verkligen blir "en i laget". En tjej från Höllviken ska prova på min plats som diskare idag, tog tydligen också studenten i år. Haahaaa, jag är inte minst längre, snart iallafall.
Fan, nu hinner man inte skriva så mycket mer, Kvinnan kommer snart ur duschen och då är det dags att ta bussen in för dagens körlektion. Körkortet känns på något sätt ständigt mer avlägset för varje gång jag kuggar en uppkörning, vilket är ganska så tråkigt.
"Yo baby, on the real,
I don't have sex with people that i do business with nether.
That's for real,
but I do do business with people that I have sex with.
So if there aint no conflict, let's get this grind on
cause I'm gonna fuck the shit outta you, that's for real"
torsdag 9 augusti 2007
tisdag 7 augusti 2007
The Scene
Som man säger, jobbet har intressanta dagar.
Igår gick jag till jobbet i med snack och löneförhöjning och möjligheten att bli servitör. Jag möts av vår "manager", den mest oseriösa man jag någonsin träffat, Svend. Han har något han vill prata om. Nej, tänker man. Iallafall har Svend och supervisors snackat om att jag inte behövs mer denna vecka och att jag kan stanna under dagen om jag vill, eftersom jag redan är här. I oförsej, så har vi inte mycket kunder i dessa dagar och jag blir överflödig. Känns ju lagom uppmuntrande. Och jag som hade hoppats på löneförhöjning och besked om att jag anses vara redo för att blir servitör. Men nej, där stampas man på foten med;
"Jag vill bara ha dig som diskare, inget annat." och även, "Säg hur mycket mer i lön du vill ha, så kan vi diskutera. Men säg inte 250, du vet att det inte är lönt"
jahaja, han försöker skojja igen. Detta suger faktiskt elefantkuk. Igår fick jag gå efter 4 timmar, eftersom jag var överflödig, och nu, nu ska jag inte jobba på 5 dagar. Visst är det trevligt med lediga dagar, men jag behöver cash, precis som alla andra. Så nu har man sökt lite andra jobb på lufthavnen också. Under tiden får jag sväva i osäkerhet och vänta på
*ring ring* "Hej, kan du komma in idag?".
"- But you know what, now there's a bigger problem.
* What's that?
- I can't trust you."
Igår gick jag till jobbet i med snack och löneförhöjning och möjligheten att bli servitör. Jag möts av vår "manager", den mest oseriösa man jag någonsin träffat, Svend. Han har något han vill prata om. Nej, tänker man. Iallafall har Svend och supervisors snackat om att jag inte behövs mer denna vecka och att jag kan stanna under dagen om jag vill, eftersom jag redan är här. I oförsej, så har vi inte mycket kunder i dessa dagar och jag blir överflödig. Känns ju lagom uppmuntrande. Och jag som hade hoppats på löneförhöjning och besked om att jag anses vara redo för att blir servitör. Men nej, där stampas man på foten med;
"Jag vill bara ha dig som diskare, inget annat." och även, "Säg hur mycket mer i lön du vill ha, så kan vi diskutera. Men säg inte 250, du vet att det inte är lönt"
jahaja, han försöker skojja igen. Detta suger faktiskt elefantkuk. Igår fick jag gå efter 4 timmar, eftersom jag var överflödig, och nu, nu ska jag inte jobba på 5 dagar. Visst är det trevligt med lediga dagar, men jag behöver cash, precis som alla andra. Så nu har man sökt lite andra jobb på lufthavnen också. Under tiden får jag sväva i osäkerhet och vänta på
*ring ring* "Hej, kan du komma in idag?".
"- But you know what, now there's a bigger problem.
* What's that?
- I can't trust you."
söndag 5 augusti 2007
The Pilot
Jepp, mitt jobb är ändå ganska så spännande vissa dagar. Som igår till exempel.
Kommer fram en kille och sätter sig vid en plats nära mitt DISK-place, väldigt nära, jag tycker mig känna igen honom, men ändå inte. Lite för mycket skägg för mitt minne. Så försöker han sig på
- "Räjer"..
Räkor?, frågar jag.
- Yes en svensk-jävel, härligt! sträcker ut armen för en "gimme-five" (haha, bäst stavning) och jag svarar med att giva honom en femma. så pratar vi lite om våra räkor och huruvida de är salta och så vidare. Sen vill han ha ett smakprov på caviar, så jag tittar på mina kollegor för att fråga dem, varpå de står helt lamslagna och tittar på mig och min gäst. Då inser jag, det är Peter Stormare. NICE! så jag klämmer fram, ja, av personliga skäl skulle vi kunna bjuda på en smaksked. sen snackar vi ett tag och han ska hem till frugan i USA och så vidare. Till slut är det dags för honom att gå och när han ska betala med sitt AMEX platinum glömmer jag såklart att skriva ut dricks-lappen. Han tittar på mig och säger,
- Det var ju dumt. Men jag har nog något i fickan. Han tar upp två st. sedlar av amerikansk typ. och inte förrän de ligger i min hand inser jag att det är två st. 20$-sedlar. FETT!
Men det är inte min poäng. Min poäng är hur han var och hur jag agerade. Jag kunde ha frågat ut honom om vad som helst inom film- och skådespeleribranschen, bett om hans autograf, tagit en bild, eller vad som helst. men det gjort inte jag, av alla tusen frågor som jag hade kunnat ställa ställde jag till exempel frågan:
" Du gillade inte den nä, ska vi prova en annan typ av kaviar?" eller, "Hmm, nej. Löjrom har vi slut på, går laxägg bra? Det är från vår egen balik-farm ;) "
Jag var så fullt uppe i mitt jobb och mitt tänkande att här står en av Sveriges mest framgångsrika skådespelare och beställer mat från mig, att jag glömde fråga t.ex om han kunde ge mig tips för att bäst ta mig in i branschen.
Allmänt så fick jag en otroligt bra bild av Peter Stormare, han var nog en av de mest jordnära människor jag träffat. Hur avslappnad som helst och hur trevlig som helst, han var den som förde vår konversation framåt och liknande. Och när någon som satt ett par stolar bort frågade om han inte var skådespelare så svarade han
- "Yes, and that's why I suddenly am wearing this beard, it's for another movie", precis som om han vore byggarbetare och hade en röd tröja på sig just för att den matchade teglet på det senaste bygget bättre. så cool-lugn, trevlig och o-kaxig hade jag inte förväntat mig av en skådespelare. I LIKE!
Ödmjukhet ska jag också stå för när jag blir kändis, för de ska ja bli!
- Could you get laid without Vince?
* Do I give a fuck? That's the answer.
Kommer fram en kille och sätter sig vid en plats nära mitt DISK-place, väldigt nära, jag tycker mig känna igen honom, men ändå inte. Lite för mycket skägg för mitt minne. Så försöker han sig på
- "Räjer"..
Räkor?, frågar jag.
- Yes en svensk-jävel, härligt! sträcker ut armen för en "gimme-five" (haha, bäst stavning) och jag svarar med att giva honom en femma. så pratar vi lite om våra räkor och huruvida de är salta och så vidare. Sen vill han ha ett smakprov på caviar, så jag tittar på mina kollegor för att fråga dem, varpå de står helt lamslagna och tittar på mig och min gäst. Då inser jag, det är Peter Stormare. NICE! så jag klämmer fram, ja, av personliga skäl skulle vi kunna bjuda på en smaksked. sen snackar vi ett tag och han ska hem till frugan i USA och så vidare. Till slut är det dags för honom att gå och när han ska betala med sitt AMEX platinum glömmer jag såklart att skriva ut dricks-lappen. Han tittar på mig och säger,
- Det var ju dumt. Men jag har nog något i fickan. Han tar upp två st. sedlar av amerikansk typ. och inte förrän de ligger i min hand inser jag att det är två st. 20$-sedlar. FETT!
Men det är inte min poäng. Min poäng är hur han var och hur jag agerade. Jag kunde ha frågat ut honom om vad som helst inom film- och skådespeleribranschen, bett om hans autograf, tagit en bild, eller vad som helst. men det gjort inte jag, av alla tusen frågor som jag hade kunnat ställa ställde jag till exempel frågan:
" Du gillade inte den nä, ska vi prova en annan typ av kaviar?" eller, "Hmm, nej. Löjrom har vi slut på, går laxägg bra? Det är från vår egen balik-farm ;) "
Jag var så fullt uppe i mitt jobb och mitt tänkande att här står en av Sveriges mest framgångsrika skådespelare och beställer mat från mig, att jag glömde fråga t.ex om han kunde ge mig tips för att bäst ta mig in i branschen.
Allmänt så fick jag en otroligt bra bild av Peter Stormare, han var nog en av de mest jordnära människor jag träffat. Hur avslappnad som helst och hur trevlig som helst, han var den som förde vår konversation framåt och liknande. Och när någon som satt ett par stolar bort frågade om han inte var skådespelare så svarade han
- "Yes, and that's why I suddenly am wearing this beard, it's for another movie", precis som om han vore byggarbetare och hade en röd tröja på sig just för att den matchade teglet på det senaste bygget bättre. så cool-lugn, trevlig och o-kaxig hade jag inte förväntat mig av en skådespelare. I LIKE!
Ödmjukhet ska jag också stå för när jag blir kändis, för de ska ja bli!
- Could you get laid without Vince?
* Do I give a fuck? That's the answer.
onsdag 1 augusti 2007
Oh, Mandy
Att sakna, kan ju vara en kánsla av ledsamhet, főr att man saknar ngt i sitt liv. Men áven ngt váldigt bra. Att sakna nagon kan innebara hopp och langtan och ge en mycket glad kansla i kroppen. Men vare sig det ar en preson eller ett ting man saknar sa kan det framfőr allt bringa fram nya sidor och tankar hos en.
Jag har bland annat markt vilket van det ar som jag har narmst; man kan ju yttrycka sin saknad med olika ord, och det som gőr oss manniskor sa bra ar att vi kan meddela kanslan saknad pa olika satt. till exempel "Dude, i totally miss you. I really fuckin miss you. I`m all alone all the time. All the time" Iofőrsej citerat fran en film, med last i ett sms. Att fa lasa nagot sadant ar om inget annat otroligt upplyftande och vacker inom mig en saknad. I detta laget blir saknad till positiv langtan och darmed har saknad skapat en positiv kansla i mig. Bra va?!
Ett annat satt att fa positiv langtan genom saknad ar en viktigt person i ens liv. En person man blir glad av att se, en person som man vill traffa, men főr tillfallet inte kan. en flickvan kan yttrycka sin saknad pa manga satt, men ett simpelt men ack sa kraftfullt kan lata; "Fan vad jag saknar dig." Da kanns det som att, ja. Jag saknar dig med, otroligt mycket. Och snart ska du veta att saknade ar őver főr da ska vi traffas igen. Igen, positiv langtan. Tank vad bara nagra ord kan vacka tankar.
Sen om man langtar efter ting som inte gar att fa, kanner jag personligen att det later som girighet och spanningssőkande. Spanningssőkande kan jag ge vika főr, visst varsagoda att kampa főr nagot svárt, i kampen om lycka eller vinst. Men girighet ar inget for mig, och lar bara leda till mer besvikelse nar man till slut inte blir nújd med vad man nár...typ.
" - Where is Vince anyway?
* I left him in aisle nine with that MILF.
> He`s probably banging her in the produce section now."
Jag har bland annat markt vilket van det ar som jag har narmst; man kan ju yttrycka sin saknad med olika ord, och det som gőr oss manniskor sa bra ar att vi kan meddela kanslan saknad pa olika satt. till exempel "Dude, i totally miss you. I really fuckin miss you. I`m all alone all the time. All the time" Iofőrsej citerat fran en film, med last i ett sms. Att fa lasa nagot sadant ar om inget annat otroligt upplyftande och vacker inom mig en saknad. I detta laget blir saknad till positiv langtan och darmed har saknad skapat en positiv kansla i mig. Bra va?!
Ett annat satt att fa positiv langtan genom saknad ar en viktigt person i ens liv. En person man blir glad av att se, en person som man vill traffa, men főr tillfallet inte kan. en flickvan kan yttrycka sin saknad pa manga satt, men ett simpelt men ack sa kraftfullt kan lata; "Fan vad jag saknar dig." Da kanns det som att, ja. Jag saknar dig med, otroligt mycket. Och snart ska du veta att saknade ar őver főr da ska vi traffas igen. Igen, positiv langtan. Tank vad bara nagra ord kan vacka tankar.
Sen om man langtar efter ting som inte gar att fa, kanner jag personligen att det later som girighet och spanningssőkande. Spanningssőkande kan jag ge vika főr, visst varsagoda att kampa főr nagot svárt, i kampen om lycka eller vinst. Men girighet ar inget for mig, och lar bara leda till mer besvikelse nar man till slut inte blir nújd med vad man nár...typ.
" - Where is Vince anyway?
* I left him in aisle nine with that MILF.
> He`s probably banging her in the produce section now."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)